Laholms musikscen

Mikael Davidsson är musiklärare i Laholm, men när han har sommarlov går en del av tiden åt att göra podcast-intervjuer och texter till rockfestivalen Time To Rock i Knislinge, strax utanför Kristianstad.

För en dryg vecka sedan avslutades Time To Rock, i Knislinge, utanför Kristianstad. Mikael Davidsson torkar en svettdroppe från pannan och konstaterar att årets festival ännu så länge är en succé. Han har haft en roll på festivalen sedan 2013, men då hade festivalen namnet Helgeåfestivalen. Sedan 2020 heter festivalen Time To Rock och har i och med det fått en tydligare profil kring vad det är för typ av festival. Mikael driver tillsammans med barndomskompisen Marcus Svensson Time To Rock-podden och de har precis avslutat en intervju med Martin Jernse och Stefan Blad från Joddla med Siv.

– Jag har alltid haft ett intresse för musik och jag gillar att göra artistintervjuerna, säger Mikael som också konstaterar att han sett runt 1 700 konserter med 1 000 olika band genom åren. Det ikoniska bandet Motörhead har han sett hela 16 gånger.

– De är ett jäkligt bra liveband, helt enkelt, säger han om anledningen till varför han sett dem så många gånger.

Han berättar också att han till och med fått pappa Kaj till att gilla Motörhead och att han också har det brittiska heavy metal-bandet som sina absoluta livefavoriter.

Mikael Davidsson har också en förkärlek till att ta bilder tillsammans med kändisar och han menar att en bild är bättre att ha än en autograf. Under Time To Rock dyker många kända musiker upp i Mikaels och Marcus podstudio och givetvis passar Mikael på att ta bilder med dem som kommer. I år var det bland annat Joddla med Siv och Kee Marcello som fyllde på hans fotoalbum. När vi börjar samtala kring alla konserter han sett genom åren svarar han snabbt på frågan kring vilken konsert som varit bäst.

– Kiss 1996 i Scandinavium har varit bäst men om man tar ett genomsnitt så är det Motörhead.

Mikael Davidsson hamnade i Laholm när han 2015 fick ett lärarvikariat på Lagaholmsskolan i Laholm. Sedan dess är han fast i staden och några planer på att flytta har han inte.

– Jag känner mig hemma i Laholm och jag trivs här. Jag trivs i staden, med mina elever och med mina vänner så jag blir nog kvar här.

Han hamnade här visserligen tack vare ett vikariat, men han hade redan innan en koppling till kommunen då föräldrarna hade en sommarstuga i Mellbystrand. Han är adopterad och har sin rötter som palestinier. Mikaels mamma, Birgitta kommer från Markaryd och pappa Kaj från Örkelljunga. Så småningom bosatte sig familjen i Knislinge efter att ha bott i Olofström och Simrishamn. Han har också en syster som heter Meena och hans pappa Kaj har alltid uppmuntrat familjens barn till musik.

– Min syster spelade piano och jag tyckte att det verkade kul att spela instrument. Jag fastnade istället för gitarr och kan idag spela lite bas, keyboard och trummor. Jag skulle säga att det blir mest gitarr och jag skulle nog aldrig utsätta mig för att spela trummor offentligt, säger han med ett leende.

Mikael Davidsson närmar sig 50 år och är, enligt honom själv, uppvuxen i en “Okej-generation”. Han syftar givetvis på tidningen Okej som var den mest populära ungdomstidningen under 1980-talen. I och med det så har han också en bred smak på musik. Rötterna finns i rock och hårdrock men det kan lika gärna handla om Lili och Susie, Mats Ronander eller Helene Sjöholm. 

– Jag läser och lyssnar mycket om och på musik. Jag vill hela tiden utveckla mitt intresse, säger Mikael och berättar vidare om att han i tonåren spelade i en del band men att han sedan inte varit med i någon orkester. 

Två medlemmar från Joddla med Siv dyker upp i studion och det är dags för Mikael och Marcus att ta sig an nästa intervju. De sätter sig tillrätta i fåtöljerna och kör dagens tredje artistintervju. Joddla ska spela dagen efter så det är bråttom att först göra intervjun för att sedan redigera den och släppa ut den. Mikael Davidsson svettas men han gör varje intervju med passion och intresse.